Det har verkligen inte varit en bra dag idag. Igår gick jag hem tidigare från jobbet då jag hade en sådan fruktansvärd värk av njurstenen. Trots mediciner med morfin har jag haft en jobbig natt och knappt kunnat sova. Det blev till att stanna hemma idag då jag hade lika ont när jag gick upp i morse. Jag hade hoppats på en lugn dag då jag skulle kunna ligga ner och vila och äta lite mediciner men icke.

Tyvärr började jag ana oråd redan igår om att Pyret har fått streptokocker i underlivet igen trots att vi var på akuten i lördags och fick ett negativt svar. Barnen kom i alla fall iväg till dagis och jag ställde mig i kö till läkaren för att bli uppringd på morgonen. Döm om min förvåning när jag får ett sms om att de försökt ringa mig men inte kommit fram. Jag satt då med telefonen i handen och inte en signal gick fram. Jag ringde maken och han försökte ringa men det gick inte heller. Toppen. Det var bara till att ställa sig i kö till läkaren igen och få en uppringningstid flera timmar senare. Jag ringde även Telia och någonting är uppenbarligen fel och troligtvis är det simkortet. Nu är det helt spärrat och jag får ett nytt tidigast på tisdag. Typiskt. Nu har jag ingen telefon och hur ska jag då ringa maken från sjukhuset på tisdag för att begära skjuts hem?

Pyret kom i alla fall iväg till läkaren och visst har hon streptokocker. Bara till att behandla igen och hoppas att det nu går över. Nedan är en bild på dagens inköp av receptbelagd medicin på apoteket. Det känns som om jag springer både hos läkaren och apoteket för jämnan. Kanske dags för ett klippkort?!

Maken åkte hem lite tidigare från jobbet idag för att ta hand om barnen då jag inte klarar av det mer än nödvändigt när jag är dålig. Nu ligger jag i soffan och är lite lagom lullig i huvudet efter en omgång medicin. Åh vad jag längtar till tisdag.


Foto: Privat

Foto: Privat

Min snälla svärmor hämtade barnen tidigare från dagis igår och lekte med dem i parken innan hon lagade mat som jag och maken åt tillsammans med dem. Hon är verkligen otrolig som har en sån energi. Inte nog med det. Hon hade även köpt en jättefin bukett med krispiga tulpaner som är en liten "krya på dig i förskott" med tanke på att jag ska in på sjukhuset nästa vecka. Hon är verkligen toppen. Nu är det även bestämt att hon ska följa med mig, maken, barnen och mina föräldrar till Österrike i sommar. Det kommer att riktigt mysigt. Sist vi var där allihopa var när maken och jag gifte oss för snart sju år sedan.

Bilder: www.rum21.se

Jag har tidigare beklagat mig över vår servis från Höganäs. Både jag och maken hade varsin variant när vi träffades som fick fusioneras. Mina var ljusblåa och maken hade en salig blandning av gula, mörkgröna och vossblå. Nu har de över 10 år på nacken och jag börjar verkligen lessna på dem. Nya mattallrikar, frukostskålar, kaffekoppar och tekoppar skulle behöva inköpas.

Gällande tallrikar känns det som om jag aldrig kommer att hitta någonting som jag är nöjd med men när det gäller tekoppar är jag sugen på de runda Blond från Design House. Det finns även höga koppar i samma serie som jag kan tänka mig passar bra till kaffe. Eller så skippar vi kaffekoppar då vi har jättefina termosglas i olika storlekar från Nespresso.

Foto: Privat

Redan igår när vi hade familjen S (minus barn) här på middag insåg jag att morgonen idag inte skulle bli vad jag hoppades på. Att den dock skulle bli helt annorlunda var inte vad jag trodde. Min njursten har varit elak mot mig i flera veckor och igår kväll var den värre än värst. Tyvärr fungerar inte de sprutor och mediciner som jag tidigare fått och nu är det dags att gå in i en ny fas. Nu är det morfin och kodein som gäller. Inte det roligaste men vad ska jag göra då jag inte står ut med smärtan? När jag vaknade i morse insåg jag att jag inte kan hålla mig upprätt och då var det dags för mirakelmedicinen. Surrig som attan i huvudet blev jag men smärtan släppte mer och mer.

Tyvärr är det inte bara jag som är sjuklig i familjen och Pyret hade för en månad sedan streptokocker i underlivet. Hon har ätit Kåvepenin men när det kom rosafärgat kiss igår och hela underlivet är rött igen ringde jag till jourmottagningen på morgonen idag. Maken och Pyret fick åka till barnakuten på Danderyd medan jag (halft snurrig av medicinerna) fick ta hand om Lillebror.

Tack och lov gick allt bra för dem och efter några timmar var de hemma igen. Det bästa tyckte Pyret var att de hade saft och mariekex som man fick ta så mycket man ville av.

Idag är det fullt schema då vi ska på 2-års kalas och direkt efter det på middag hos familjen R i Duvbo. Det gäller att ta med sig några piller så att jag klarar mig igenom dagen. Jag har även passat på att slå in lite fler presenter då det nästa helg är ytterligare två barnkalas.


Foto: Privat

Foton: Privata

Jissus vilken bra rea det är just nu. Det är bra rabatter och riktigt bra saker. På barnklädesbutiken Guapos köpte jag ett par vita Lee jeans till Pyret som kommer att bli toppen till våren och sommaren. En somrig tröja från Desigual fick också följa med hem samt ett par täckbyxor från Reima. Allt till 70% rabatt.

För min egen del var jag på jakt efter ett par svarta byxor och forsatte därför till Thernlunds. Försäljaren fick mig till att prova ett par riktigt tighta byxor i ridbyxmodell. Jag avskyr normalt tighta byxor trots att jag är spinkig som bara den och egentligen inte har några problem att få på mig dem. När jag nu provade dem med byxbenen nedstoppade i mina stövlar kände jag att dessa bara måste jag köpa. Tack och lov var det 60% rabatt då de är av märket GANT och inte är helt gratis tyvärr. De var riktigt mjuka och sköna och kommer med all säkerhet att bli ett par nya favorit.

Foto: Privat

Nu ligger våren i luften. Gräsmattorna har börjat komma fram ur snön och det är verkligen pölar överallt från snön som smält. Pyret längtar till dess hon kan ha klänning och sommarskor och längtar efter sommaren lika mycket som jag. Tyvärr brukar alltid vintern slå till igen när man tror att allt är över vilket gör att jag inte är helt övertygad om att våren är på väg. Jag luftade i alla fall mina röda Converse på jobbet i fredags och fick lite sommarfeeling. Jag gick även förbi klädaffären Guapos där de nu har 60% till 70% rabatt och jag var bara tvungen att ta en titt. Jag hittade ett par lila skor från det italienska märket Superga som Pyret ska få ha i vår.

Vi kan inte plocka undan vinterkläderna riktigt ännu då vi vid påsk ska åka upp till mina föräldrar i Jämtland. Det är nog den bästa årstiden där uppe. Solen gassar, snön ligger vit och det är helt underbart att vara utomhus. Det värmer upp hela själen inför den vår och sommar som kommer. Dessutom är det härligt att på vägen hem åka från ett vitt landskap och landa en timmer senare på Arlanda och då är helt plötsligt våren med grönt gräs och gröna blad på träden. Pyret har redan bestämt att hon ska bygga 1000 snögubbar och en jättestor grotta av all snö som fortfarande finns hos mina föräldrar.

Äntligen börjar det bli lite ordning här hemma. Lillebror har sin första feberfria dag på nästan 1 1/2 vecka och jag har varit hos läkaren idag för att få en spruta för smärtan som min njursten orsakar. Idag fick jag reda på att den ena stenen är 8mm stor och att de ska försöka "spränga" sönder den i mitten av mars. Tyvärr kan det behövas mer än en "sprängning" innan den är borta men jag håller tummarna för att det kommer att gå på första försöket.


Foto: Privat

Jag har inte varit utomhus speciellt mycket denna vecka förutom att ta Pyret till och från dagis. Idag när Lillebror är bra tog vi en sväng till parken på vägen hem från dagis. Det fanns gigantiska pölar på marken och båda barnen blev som galna och plaskade loss. Tyvärr var det is på botten av pölarna och Lillebror föll i vattnet ett antal gånger och jag försökte hjälpa honom med att hålla sig på rätt köl. Jag kan säga att det hänger ytterkläder på tork på nästan vartenda element här hemma för att de ska torka till dess att det är dag för dagis i morgon.

Nu har bokrean börjat. I år har jag bara fått en katalog som kommit i brevlådan och i vanliga fall brukar jag få ett antal som jag noggrant går igenom. Som vanligt tittar jag mest på sidorna för kokböcker och bakböcker men enligt min make behöver jag inte fler. Oj, oj, oj vad fel han har. Om jag ska vara riktigt ärlig skulle jag nog hålla med om att jag inte behöver fler bakböcker men en och annan slinker på något konstigt sätt ner i kundkorgen i alla fall. Hittils har jag i alla fall köpt 277 sorters kakor av Jan Hedh, Godis av Elisabeth Johansson, Mer Halv Åtta hos mig och Med Mycket Grönt av Markus Aujalay.


Foto: Privat

277 Sorters kakor är som en gammal kakbibel där alla "gamla" recept finns med på fikabröd som farmor bakade en gång i tiden. Det finns dock plats för lite nytänkande och det finns även recept på makroner. Däremot lyser allt vad cupcakes och dekorerade tårtor heter med sin frånvaro.

Godis handlar om hur man gör eget godis. Det är en hel del recept på olika smaksatta polkagrisar vilket vissa kan tycka är lite svårt att göra. Då min familj gör vanliga polkagrisar varje jul kan det vara kul att göra tuttifrutti polkagrisar mitt i sommaren.

Mera Halv Åtta hos mig är fylld med smarriga recept. Det finns mängder med förrätter, huvudrätter och efterrätter. Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Den här boken tycker jag är helt klart bättre än den förra och det kommer att lagas mycket mat från den det lovar jag.

Med Mycket Grönt visar att man inte måste vara kanin för att äta sallad och grönsaker. Här finns det en mängd smarriga recept på sallader, röror och dressingar. Maken har dragit ner på snabba kolhydrater och äter inte jättemycket av ris, pasta och potatis. Då är denna bok toppen för att hitta andra alternativ.

Foto: Privat

Visst är det trist att stryka!? Jag fuskar gärna när det gäller mina skjortor och har dem under v-ringade tröjor eller cardigans. Om det bara är skjortkragarna som sticker fram ser det inte så illa ut även om skjortan är ostruken. Idag fick jag dock ett infall och plockade fram strykjärnet för att ge mina kläder en omgång. Mina blusar har jag inte använt på ett tag då jag skulle se ut som ett skrynktligt papper.

Sju skjortor och fyra blusar senare känns det riktigt skönt. Nu har jag inga som helt problem att hitta kläder att ha på mig i veckan. Däremot insåg jag att fem av de sju skjortorna är i någon form av blått. En är vit och en annan vit- och rödruting. Dags att uppdatera skjortgarderoben med andra ord. Den typ av skjorta som jag har mest är The Shirt Factory och deras Easy Iron som är toppen att stryka. Helt gudomliga jämfört med mina andra som tar evigheter att få släta om det nu alls går.

Foto: Privat

Nu har Lillebror gått och lagt sig och Pyret är nästa på tur. Rödvinet är redan upphällt och jag ska snart slå mig ner i soffan och läsa tidningen Hembakat. Det ska bli skönt att ta det lite lugnt med tanke på att det har varit fullt ös hela veckan.

Redan i onsdags kväll insåg vi att Lillebror hade blivit sjuk och inte kunde gå till dagis på torsdagen. Jag var på jobbet redan 06.40 och jobbade fram till lunch för att sedan byta av maken. På fredagen var det min tur att vara hemma hela dagen. Vissa tycker det är så mysigt att vara hemma med sjuka barn men jag måste säga att jag blir helt slut. Pyret har fått vara hemma trots att hon bara hostat av sin förkylningsastma men Lillebror hade feber både i onsdags och torsdags kväll. På dagarna har han varit snorig och superhostig men annars har det varit fullt med spring i benen och inte en lugn stund. Enda gången då lugnet lägrat sig är när han sover efter lunchen. Då har jag och Pyret passat på att spela spel.






Foton: Privata

Det finns en kvinna här på Lidingö som i flera år har samlat in kläder, leksaker och möbler för att sedan åka över till Lettland och dela ut dem till behövande. Hon gör detta helt ideellt och tyvärr har inte Lidingö kommun varit speciellt tillmötesgående när hon har frågat om bidrag till sina resor. Lidingö har nämligen en vänort i Lettland som heter Saldus och det är dit hjälpen går. Kommunen (som inte direkt går på knäna) har inför denna resa endast bidragit med ett sopföråd på sex kvadratmeter där hon kan förvara en bråkdel av sakerna.  Efter lite skriverier i Lidingötidningen nu i år har hon faktiskt fått hyran av lastbilen och chaufförens lön betald.

Jag har pratat med Pyret om att det finns barn här i världen som inte har det lika bra som vi. Att deras föräldrar inte har råd att köpa mat eller leksaker. I söndags satte vi oss i hennes rum och gick igenom hennes gosedjur som hon ville skänka till barnen i Lettland. Hälften av gosedjuren åkte ner i lådan för sådant som ska ges bort. Hon berättade för mig att nu kan några barn sova bra på natten för de kommer att kunna ha ett gosedjur i sängen.

Jag ska även gå igenom Lillebrors gosedjur för där finns det också ett antal som kan ges bort. En hel del barnkläder, barnskor, vuxenkläder och vuxenskor åker också med i insamlingen.




Foton: Privata

Jag är inte speciellt mycket för alla hjärtans dag men varför inte passa på att tala om för någon hur mycket jag tycker om honom eller henne. Jag förklarade för Pyret vad det är för dag idag och hon undrade om hon och lillebror skulle få någonting. Jag sa då att det behöver inte handla om presenter utan att säga till någon hur mycket de betyder för en. Då tittade hon på mig och sa -Man kan båda säga det och få presenter samtidigt.

Maken har riktigt torra händer och får ibland sprickor på tummarna pga detta. Min present till honom blev därför den fantastiska handkrämen Hemp Hand Protector från The Body Shop. Jag har insett att en likadan kommer att inköpas till min pappa då han har samma problem som maken. I presentförpackningen som jag köpte ingår dessutom en fotkräm och en bodybutter.


Bild: www.thebodyshop.se

Av maken fick jag ett par jättefina tofflor i ballerinamodell från Shepherd. Röda är de också vilket verkligen är dagens färg.


Foto: Privat

Nu är maken på väg hem med Libanesisk mat som det ska bli till middag. Barnen ska även få var sitt litet paken som han inhandlade idag på lunchen.

Ett stort kram till er alla underbara människor därute.

Foto: Privat

Detta måste verkligen vara världens bästa fotkräm. På senare tid har mina hälar börjat bli torra och lite spruckna. Jag har smörjt in dem med olika krämer när jag lagt mig i sängen för att sova men ingenting har hjälpt. Då kom jag på att jag har lite kvar av min Burt´s Bee Coconut Foot Creme. Det tog två insmörjningar och sedan är hälarna som nya igen. Detta är verkligen ett måste i mitt badrumsskåp. Det var inte allt för länge sedan som det inte gick att köpa Burt´s Bees produkter i Sverige men nu finns de att köpa här. Däremot är de billigare i USA och jag ska flörta lite med svärmor och be henne köpa en eller två fotkrämer till mig nästa gång hon åker över Atlanten.

Foto: Privat

Efter två ruskigt kalla vintrar kastade jag mig in i Timberland butiken i augusti 2011. Jag hade bestämt mig för att lägga vantarna på ett par Muklukar. Året innan hade jag försökt men det var inte en chans att få tag på ett par i oktober. Typiskt att det nästan inte blev någon vinter i år men nu har jag i alla fall tagit fram och luftat mina underbara vinterstövlar. Däremot kan jag säga att jag blir aningen sur när dessa stövlar reas ut över hela Stockholm. Jag var inne på Jerns skor idag (Drottninggatan i Stockholm) och där stod ett helt gäng Muklukar i olika färger med stora skyltar 70% rabatt på. Så himla typiskt! Förklaring är helt enkelt att en mängd stövlar har köpts in då det förväntades att denna vinter skulle bli lika svår som de sista två men då snön och kylan inte ville komma köpte inte folk dessa underbart varma och gosiga stövlar. Om ni nu vill köpa på er dessa fantastiska Muklukar kan jag rekommendera er att gå till Jerns där de finns med 70% rabatt. Helt galet billigt.

Bild: www.lnd.se

Helt sanslöst otroligt skönt, jag har njursten. Ni tror säkert jag är galen som är glad över att jag har just njursten men efter ett år av smärta har jag äntligen fått en förklaring på vad det är för fel på mig. Dessutom betyder det att jag inte kommer att dö av någon elak cancertumör utan mitt problem går faktiskt att åtgärda.

Jag har varit hos läkaren så många gånger och gjort så många undersökningar men det var inte förrrän jag gjorde en datortomografi av mina urinledare som problemet hittades. Tyvärr slutade min läkare i samma veva och jag fick därför inte något svar på datortomografin och sista veckan har jag haft en fruktansvärd smärta och igår började jag kissa blod. Jag fick en akuttid på förmiddagen till en mycket duktig läkare och han sa att jag hade njursten innan han ens undersökt mig. När han sedan tittad på underlaget från datortomografin såg han att jag har ett antal njurstenar varav den ena är riktigt stor. Jag fick sprutor både för smärtlindring och för njurstenarna och nu har en brådisremiss skickats iväg. Jag kommer snart att få reda på om det går att "skjuta sönder dem" eller om den stora måste opereras bort.

Bild: www.superliving.dk

Jag är lite sugen på att få in lite mer färg i vardagsrummet och har länge tyckt om stora bokstäver som inredningsdetalj. Företaget Superliving gör bokstäver som är 20 cm eller 40 cm höga. De kan både stå upp eller hängas på väggen. Det skulle vara häftigt att köpa bokstaven som vårt efternamn börjar på i 40 cm och sedan en bokstav för varje person i familjen och de skulle då vara 20 cm. Det skulle bli som en stor maffig och färgrann installation på väggen. Ett stort plus för de härliga färgerna och den glansiga ytan.

Foto:Privat

Idag är det dags att börja träna. Det var alldeles för länge sedan jag var på gymet sist men det har alltid slutat med att jag fått värk i ryggen och därför har jag lagt ner träningen under de senaste månaderna. Förra veckan var jag hos min sjukgymnast och nu har jag fått ett gediget program som jag ska köra tre gånger i veckan. Hemma på ön måste också köra rehab och nu ska vi träna tillsammans för då blir vi nog mer motiverade att gå. Om jag är seg någon dag och hellre skulle vilja vara hemma får hon se till att jag kommer iväg. Det är ju alltid skönt efter ett träningspass men jag kan vara så otroligt slö på att komma iväg.

Med till gymet kommer mina Nike skor som jag köpte ruskigt billigt när vi var i Californien i somras och Puma väskan som även den var jättebillig och inköpt i Boston för två och ett halvt år sedan. Nu ska skorna få visa vad de går för. Ska bli intressant att se om jag ens kommer upp ur sängen i morgon. Ni får hålla tummarna.

Foto: Privat

Idag har jag och Lillebror fortsatt med temat födelsedagar. Vi har shoppat presenter och även slagit in några av dem. I övrigt har det varit en lugn dag då jag bl.a pysslat med ärenden till Skatteverket och Försäkringskassan. Jag kommer knappt ihåg hur jag anmäler föräldraledighet längre då det var så länge sedan.

I övrigt börjar jag redan ladda för alla tårtdekorationer och bakverk som ska göras nästa vecka. Det är dags att göra ett litet schema för att se vad som ska fixas. Jag har förträngt det hela en aning men nu är det dags att ta tag i det. Det är som sagt många gäster och de ska givtvis få en massa smaskiga saker att äta.

Foto: Privat

Nu är det dags att på allvar börja planera inför Pyrets 4 års dag. På vägen hem från jobbet idag smet jag in på ÖB och köpte några tallrikar och servetter med Tingeling på. Nästa lördag och söndag kommer att betyda födelsedagskalas. På lördagen kommer vänner med barn och på söndagen är det dags för dagiskompisarna med föräldrar. Helt hysteriskt mycket folk med andra ord. Till dess ska det göras tårtor, fikabröd och fiskdammspåsar. Från och med i morgon kommer jag att vara ledig från jobbet för att ta hand om Lillebror och på tisdag är det dags att skola in honom på dagis. Det ska bli kul då det var maken som skolade in Pyret och nu är det alltså min tur.

Idag har jag haft en udda dag då jag varit på en datortomografi av mina urinvägar på Sophiahemmet. Jag var tvungen att vara där en timme innan jag skulle in på röntgen för de skulle ge mig en massa vatten att dricka. När jag kom in i väntrummet satt det en kille och väntade. Han reste sig upp för att gå på toaletten och två minuter efter att han kommit tillbaka gick han in på toa igen. Jag började undra om han var nervös. En sköterska kom förbi och gav mig en jättekaraff med vatten (minst 1 liter) och bad mig dricka ur den under den kommande timmen. Efter ett tag började även jag springa till toaletten av förklarliga skäl. Killen bredvid mig fick komma in för att göra sin röntgen och när han sedan kom ut hade han bara långbyxor och en sjukhusrock på sig. Han småsprang förbi mig i korridoren och jag började undra om han blivit lite knasig där inne eftersom det såg ut som om han skulle gå därifrån i rocken. Senare skulle jag inse vad det var som hände med den stackaren.

När det var dags för min tur fick jag ta av mig på överdelen och lägga mig på en brits. Sköterskan stoppade sedan en kanyl i min arm som jag skulle få kontrastvätska igenom. Jag fick åka fram och tillbaka några gånger i CTscannern och sedan började det på allvar. Sköterskan förklarade att hon skulle spruta in kontrasten och att jag troligtvis skulle få en brännande/varm känsla i kroppen. Sedan skulle det kännas som om jag kissade på mig. Nu började jag känna mig lite skeptisk och undrade lite fint om folk faktiskt brukade kissa på sig på riktigt. Det har aldrig hänt förklarade hon och körde sedan in medlet i mitt blod. Plötsligt insåg jag att jag faktiskt kissade på mig. Hur patetiskt är inte det vid 40-år fyllda. När jag förklarade detta lugnade hon mig med att så inte var fallet men jag stod på mig och sa att jag kännde hur det rann ner för mina ben. Jag fick verkligen påpeka detta ett antal gånger och hon lyfte sedan på filten jag hade på mig och förklarade att det inte hade kommit en enda droppe. Vilken sjuk känsla. Jag var helt övertygad om att hela britsen var dyngsur.

Nu började det jobbiga. Hon förklarade lite fint att medlet är vätskedrivande och att det nu skulle följa sex minuter där jag var tvungen att ligga helt stilla. Tack och lov hade "kissa på sig" känslan försvunnit men nu började jag inse att jag var kissnödig på riktigt. Sköterskan förklarade att nu var det dags att knipa och sedan var det bara att springa på toaletten när allt var klart. Det var lättare sagt än gjort. Sköterskan räknade ner två minuter, en minut och sedan fyrtio sekunder. Jag hade helt klart svårt att ligga still och mina tår gick som trumpinnar i skorna. Innan jag skulle resa mig upp sa hon åt mig att springa iväg med bara rocken och hämta resten av kläderna efterråt. Nu förstod jag precis vad killen innan mig gick igenom. Stackare, han hade nog samma panik som jag.

Först ut att göra om IKEA möbler var Bemz. Det är kanon att kunna sätta sin egen prägel på en förhållandevis billig produkt och då få någonting ganska unikt. Nu har det dykt upp ytterligare ett företag som ger oss möjligheten att göra om vita "basmöbler" från IKEA till någonting helt annat. Det är thisismykea. Vem har inte en tråkig Billy bokhylla eller en gammal Malm byrå. Nu går dessa att få i en mängd olika utföranden och det förändrar fullständigt möbeln från något trist till ett riktigt blickfång. Det går att leka fram en mängd olika utföranden på företaget hemsida och här nedan följer några varianter. Problemet blir bara att välja mellan de olika varianterna för det finns så mycket fint.




Bilder: www.thisismykea.com