Oavsett om vi vill inte blir nog alla Lidingöbor påverkade av Lidingöloppet på ett eller annat sätt. Köerna ringlar långa på bron och bilister parkerar verkligen hur som helst. För min egen del tycker jag att loppet är helt ok och det är nästan lika många löpare som är med under de tre dagarna som det finns boende på ön.

 

 

Pyret ställde upp i Knatteloppet i år vilket är 1,7 km. Fy bubblan vad geggigt det var när vi gick mot starten men barnen tyckte att det var kanon att få gegga ner både kläder och skor. Pyret var jätteduktig och vill absolut springa nästa år igen. Då har även maken som mål att vara med och springa 3 mil. Det tycker jag dock är självplågeri men tack och lov är det ju inte jag som ska ta mig runt hela den sträckan.

 

 

 

I fredags när det började närma sig lunch kom en av mina kolleger ihåg att det var ett event i Gallerian vid lunchtid. Vi knallade då bort till Tures som ligger precis vid "scenen" i Gallerian och där fick vi avnjuta både lunch och jazzmusik av en ensemble från konserthuset. Det brukar vara en hel del events i Gallerian och nästa vecka kommer Dansens Hus, Kungliga Operan, Ernst Billgren och Salem Al Fakir på besök. Vi får se om det blir ytterligare ett lunchbesök då.

 

När jag sedan kom hem från jobbet  pussade jag på familjen för att sedan byta till träningskläder och gå till gymmet. Det är tydligen obemannat från 18.00 på fredagar men det går att komma in med sitt kort. Det var bara jag och en annan kille som tränade och jag sprang 4 km på löpbandet vilket inte är helt fy skam för att vara mig. Jag har ju gett mig den på att jag ska orka springa utmed vattnet någon tidig morgon i Barcelona så det gäller till att träna på.

 

På lördag ska Pyret på kalas till en dagiskompis. På vägen hem idag stannade vi därför till på Hulteri Bulteri som är en av två leksaksaffärer här på ön. De ska tydligen stänga och har nu mellan 50-70% rea. Jag sprang omkring som en yr höna och tittade på allt fint som de har. Jag hade verkligen kunnat köpa en massa fint men med två barn i släptåg blir det mer till att tjata på att barnen inte ska röja runt än att försöka hitta någonting att köpa. Dessutom måste jag säga att ägarinnan till butiken alltid klagar på att barnen (både mina och andras) rör vid leksakerna som hon ska sälja.

 

Jag hittade i alla fall ett spel till dagiskompisen och även en annan present till en lite mindre kille. Pyret fick välja någonting och beslutade sig efter lång tid för Pippi, Thommy och Annika samt några möbler till dem. Lillebror hade svårt att välja och gick igenom alla bilar i affären innan han bestämde sig för ett flygplan som både blinkar, låter och kan åka frammåt för egen maskin.

 

Oj vad barnen börjar bli stora. Pyret fyller 5 år i januari och börjar bli en stor tjej. Hon blir en mer egen personlighet för varje dag som går och har egna åsikter om det mesta. Då hon alltid har varit lite "lillgammal" är det väldigt roligt att diskutera med henne och höra om hennes tankar och idéer. Sedan den dagen då Lillebror föddes har hon varit fantastisk mot honom. Nu när han blivit lite äldre vill även han få sin vilja igenom och mellan varven uppstår dispyter dem emellan.

 

Trots det är de ofta snälla mot varandra och leker riktigt bra tillsammans. Mest är det Pyret som bestämmer vad de ska göra men Lillebror hänger gladeligen med och jag älskar de gånger som de sitter i soffan och tittar på tv samtidigt som de håller varandra i handen. När Lillebror är ledsen är det Pyret som är först på plats för att försöka trösta honom. Det blir ofta många kramar och glada skratt dem emellan och jag försöker verkligen poängtera hur viktigt det är att vara snälla mot varandra. Puss på er mina sötnosar!

 

Jag förstår inte att en familj som inte äter godis har en så gigantisk godislåda som vi har. Troligen är det för att allt godis som vi får av andra hamnar just i lådan. Jag fuskar ibland och äter lite mörk choklad (minst 70%) när jag enligt appen MyFitnessPal har en del kalorier kvar att stoppa i mig. Det blir då inga hiskliga mängder utan max två bitar. Det räcker dock för nu är mitt godissug som bortblåst.

 

Vissa tycker att vi är elaka mot våra barn då de bara får fem bitar smågodis var på lördagarna. Ofta glömmer de bort dagen helt och hållet och då blir det inget godis alls. Jag tycker själv att det är bra att de inte äter så mycket smask och de är mycket nöjda med de få bitar som de får.

 

Idag laddade jag ner appen Casall T.O.D. Där finns det förprogramerade träningspass för 15 min, 30 min eller 45 min. Alla pass är gjorda för att kunna köras hemma vilket passar mig perfekt. Det finns även tre nivåer nämligen nybörjare, medel eller vältränad. Tyvärr har jag en tendes att ta i lite och tyckte nog att jag kunde klassa mig som medel och körde passet Stretch It Out i 30 min. Jag måste säga att det var det värsta jag gjort på mycket länge. Jag orkade 20 min och sedan började mina ben att skaka. Jag har redan träningsvärk i både baken och låren. Hur ska detta bli om två dagar?! Passet var fullt av utfall, broad jumps, power squats och en massa annat som tar döden på mina ben. Nästa gång ska jag inse att jag är en nybörjare och nöja mig med 15 min istället för 30.

 

Idag har vi haft en riktig familjesöndag där vi gjort allt tillsammans. Det började med Lillebrors gymnastik och Pyrets dans. Efter det åkte vi hem till familjen E som det var alldeles för länge sedan vi träffade. Deras lille son har blivit över 6 månader gammal och skrattar bara man tittar på honom. Jösses så fort det går.

 

På eftermiddagen traskade vi ner till gymmet hela familjen och barnen lämnades in på barnpassningen. Det finns massor med saker för dem att göra i lekrummet. Själv provade jag en crosstrainer men usch så tråkigt det var. Jag stod ut i 15 min och efter det gick jag istället 2 km på löpbandet i snabbt tempo med uppförslut. Jag skulle egentligen velat springa men maken tyckte att jag skulle ta det lungt idag med tanke på att jag sprang igår och inte direkt är vältränad på den fronten.

 

Nu är det lungt här hemma och maken och jag tittar på P.S I love you. Jag kom just på att det är dags att inventera ljusförrådet nu när det börjar bli mörkt på kvällarna och den rätta känslan för tända ljus börjar infinna sig.

 

Många i min omgivning har börjat springa under de senaste året och de verkar bli helt besatta av detta och får nästan abstinens om de inte tar några löparrundor i veckan. En av tjejerna som ska med till Barcelona har gått från att inte springa alls till att nu klara av 1,5 mil utan problem. Tanken väcktes då hos mig om att hon och jag ska gå upp tidigt någon dag i Barcelona och ta en joggingtur vid vattnet. Oturligt nog har jag aldrig sprungit (förutom på gymnastiken i skolan) och har alltid intalat mig själv att det är ruskigt tråkigt.

 

Ett av mina bästa reseminnen är när vi var i San Francisco förra året och Lillebror vaknade i ottan. Jag tog honom och vagnen och gick ut på en morgonpromenad. Det var helt fantastiskt att gå runt i en stad där det normalt kryllar av människor och faktiskt vara helt ensam på gatorna. Sopgubbarna var de enda vi träffade och de ropade glatt god morgon. På slutet av promenaden gick vi ut på piren och tittade ut mot Golden Gate bron och Alcatraz. Då började även joggarna att dyka upp och hela känslan från den morgonen är magisk. Min förhoppning är att en joggingtur på morgonen i Barcelona kanske kommer i närheten av detta.

 

Jag var i alla fall på gymmet i morse (läs igår med tanke på att klockan är över midnatt) och tog mig upp på löpbandet. I början gjorde det ont i vaderna men det släppte efter några minuter och det kändes förvånansvärt bra att springa. På slutet började dock min ena fot göra sin påmind (jag opererade den för lite mer än 20 år sedan). Vi får se hur det går men jag har tre veckor på mig att träna innan vi åker iväg till Spanien.

 

Ikväll var det middag och prat med tjejerna som ska med till Barcelona. Meningen var att vi skulle planera lite inför resan men det blev mer prat om annat istället men det är ju minst lika trevligt. Vi träffades på Gåshaga Sealodge (gamla restaurang J på Lidingö) som har nya ägare och vi ville då prova och se om det var något att ha.

 

Jag måste säga att atmosfären är mysig, maten god och personalen var väldigt trevlig. Helt klart ett ställe som jag gärna skulle komma tillbaka till. Ni får ursäkta de dåliga bilderna men jag orkade inte släpa med mig kameran och telefonen fick därför rycka in och ta några bilder.

 

 

Det är inte klokt. Vi har bara jobbat några dagar efter att semestern tagit slut och nu är ekorrhjulet i rullning igen. Lugnet som jag kände efter semestern är som bortblåst och det är massor som ska fixas. Veckan innan vi åkte till Österrike hade vi arkitekten på besök och hon omkullkastade alla mina planer. Det är inget negativt i det då jag tror att det kommer att bli mycket bättre. Det är dock två saker som vi måste kolla med styrelsen innan hon kan göra ritningen och ta in offerter från hantverkarna. Dessutom har vi mängder av broschyrer som vi ska gå igenom för att se till att vi får det precis som vi vill. Det finns nästan för mycket att välja på och vi vill inte att det blir fel.

 

De första dagarna av mitt hälsosammare liv har faktiskt gått riktigt bra. Jag håller koll på vad jag äter genom att använda appen My fitness pal. Risken har jag nämligen insett är att jag ibland äter alldeles för lite speciellt om jag tränar. Appen hjälper mig att räkna ut hur många kalorier jag får äta per dag. Idag fick jag till och med lyxa till det med två bitar 70% mörk choklad då det enligt planen fanns utrymme till det. Det är lätt att vi appen se vad som är kaloribomber. Igår åt jag bl.a. sushi och nudlar till lunch och det kostade poäng kan jag säga.

 

I söndags körde jag igång med 50 min träning och igår blev det 45 min yoga. När jag idag körde samma 50 min träningspass var det inte lika lätt som tidigare. Träningsvärken känns ordentligt men dock på ett bra sätt. I morgon kopplar jag av med lite yoga igen. Jag träffade B idag som ville att jag skulle följa med på ett pass som heter indoor walking på måndagar. Det låter enkelt men är enligt henne riktigt jobbigt för benen. Precis vad jag behöver. När jag tränar hemma behöver jag hantlar vilket jag inte har och det är därför jag har vatten i de små petflaskorna på bilden och de får gälla som substitut till dess jag köpt riktiga hantlar.

 

Annars händer det inte mycket här för tillfället. Det handlar om att jobba, laga mat, träna och sova.

Efter all god mat i Österrike känner jag att min lite för stora mage inte direkt har blivit mindre. Visst jag ska inte klaga. Jag har alltid varit smal som en pinne och alltid klassat mig själv som underviktig men efter två graviditeter har saker och ting inte riktigt hamnat där det var tänkt. Magen, låren och rumpan har fått en hel del påfyllninga av extra fett. Många skrattar åt mig när jag säger att jag vill bli av med min mage och jag får kommentaren -Vilken mage talar vi om?! Jag behöver verkligen inte minska i vikt med tanke på att jag är 173 cm lång och väger 55 kg. Ett alldeles för lågt BMI enligt alla rön. För min del tycker jag dock att det har blivit ett problem att jag lagt på mig på vissa ställen. Byxorna är för små i midjan och tar jag en större storlek blir de för stora. Jag tycker inte om att ha bylsiga tröjor utan mer åtsittande men då är det inte speciellt kul att en liten valk klättrar fram ovanför midjan på byxorna.

 

Maken har själv gått ner 20 kg under det senaste sex månaderna och nu ska jag verkligen försöka att komma iväg och träna samt börja äta nyttigare. Kosten har jag aldrig brytt mig om tidigare då det inte har spelat någon roll vad jag ätit. Det har aldrig satt sina spår men nu börjar det att bli annorlunda. Det har säkert med åldern att göra då min sanslösa ämesomsättning nog börjar sakta ner något. Vi får se hur det går. Håll tummarna. Ikväll börjar jag i alla fall med ett 50 min träningspass när barnen somnat.

 

Under dagen idag har jag hunnit med att köpa lite sommarkläder till nästa sommar åt Pyret. Nelly har nämligen 50% rabatt på en hel del saker och detta kommer snart hem i ett paket till mig. Jag köpte även ett par shorts till Lillebor och trosor till Pyret.

 

 

Bilder: www.nelly.com

Det är inte illa att äta frukost i Österrike, lunch i Tyskland och middag i Sverige. Speciellt när allt sker på en och samma dag. Igår var det fullt ös hela dagen och jag hade inte tid att sätta mig ner och skriva om vad vi gjorde. Här kommer istället en liten resumé.

 

Den lilla byn i dalen där vi åt lunch

 

Solen strålande från en klarblå himmel när vi slog upp ögonen i går morse och snön på bergstopparna lyste så vita att det nästan gjorde ont i ögonen. Vi packade ihop oss och styrde kosan mot en dalgång som är fantastisk vacker att vandra i. När vi väl kom fram och hade ätit lunch bestämde maken och jag att vi skulle göra en lite mer avancerad vandring än vad vi tidigare gjort den här veckan (det har varit ganska barnanpassat). Mina föräldrar och svärmor tog hand om barnen och maken och jag vandrade till dess dalen tog slut. Sedan tog vi oss rakt upp för berget och gjorde 500 höjdmeter på 1 timme. Vi gick genom både is och decimemetdjup snö. Med tanke på att det stupar rätt ner under större delen av vandringen pumpade adrenalinet lite extra och det gällde att veta var vi satte fötterna. Det var tufft att ta sig upp men när vi väl var där var det helt fantastiskt.

 

I mitten ser ni galciären

 

Vi var helt ensamma på en platå strax innan toppen där solen gassade och snön var kritvit. Det häftiga var att det var helt tyst och utsikten var helt underbar. Bara en bit ifrån kunde vi se glaciären som sakta rinner fram och vi kunde även se "guds öga". Det heter så för att det ser ut som ett gigantiskt öga som tittar upp mot himlen. Om vi hade haft mer tid hade jag gärna rullat ut ett liggunderlag och bara legat där och njutit. Det känns faktiskt aningen vemodigt att vara tillbaka igen men Österrike finns ju kvar och jag vet att vi kommer tillbaka.

 

Maken beundrar utsikten vid ett vattenfall på väg upp

 

En liten paus uppe på berget

 

Var tar vägen vägen?

 

En fin sjö uppe på berget

 

Guds öga

När vi vaknade i morse var det fullt med snö på bergstopparna. Det regnade lätt och var runt 9 grader varmt. Det tog några timmar innan vi kom igång (Lillebror sov till 9.15 då jag väckte honom) och sedan bestämde vi oss för att åka iväg till Stallersattel. Väl där var det 5 grader och snö och is på marken. Barnen stod med ena foten i Österrike och den andra i Italien och efter det blev det snöbollskrig. Det var tur att vi packat vinterkläderna med tanke på väderleken.

 

Uppe vid gränsen finns en hütte där vi åt lunch och sedan ville Pyret känna på vattentemperaturen i sjön som låg vid restaurangen. Lillebror skulle göra detsamma och gick helt enkelt ut i sjön med skor och kläder på. Jag kan lätt säga att det var iskallt och han satte verkligen sina nya Gore-Tex skor på prov. Det lustiga var att strumporna inte ens blev blöta.

 

 

 

 

 

 

 

Idag skulle det komma runt 25 mm regn och det var lite svårt att bestämma vad vi skulle göra. Sitta inne hela dagen var inte ett alternativ. Det var mulet på morgonen men inget regn och vi begav oss till närmsta stad där det finns en djurpark mitt uppe i bergen.

 

Det var toppen för barnen och vi strövade fritt bland en hel del av djuren. Höjdpunkten för barnen var att få klappa marsvinen och kaninerna. Vi råkade ut för en liten regnskur men djurparken stod för paraplyer och regnet gick snabbt över. Vi gick även upp i ett utsiktstorn och därifrån såg vi stenbockarna som hoppade omkring på berget.

 

På vägen hem stannade vi i stan och då hade det börjat ösregna. Vi kurade ihop oss under gigantiska prasoll och smaskade i oss de obligatoriska gigantiska glassarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag har barnen varit aningens trötta men det är inte konstigt med tanke på hur långt vi gick igår. På förmiddagen tog vi linbanan upp till 2197 meters höjd. Därefter gick vi utmed bergskammen och vi höll hårt i barnen då det stupade rakt ner på sidan av vägen där vi gick. Lunch blev det på en ny hütte och Lillebror smaskade loss på ett antal inhemska delikatesser. Vädret har varit bra idag igen men det är betydligt kallare på högre höjder. I morgon ska det tydligen regna hela dagen och vi får se vad vi hittar på. Någon vandring kommer det nog inte att bli. På vägen hem från linbanestationen tog vi vägen förbi slaktaren i byn och köpte rökta korvar och rökt skinka.

 

Toppstationen dit linbanan går

Utsikt över Österrikes högsta berg Grossglockner

Apfelstrudel

Linbanan som vi åkte med

Idag var det lite molnigare när vi vaknade men ganska snart sprack det upp och solen visade sig precis som igår. Hütten som vi gick till idag låg på 1825 meters höjd och på vägen dit fick vi se både hästar och kossor. Jag är riktigt imponerad av vad Pyret har klarat av idag. Det tog nämligen 2 timmar att gå till hütten och det var 5 km dit med 411 meters stigning. Sedan var det 5 km ner igen. Totalt gick hon lite mer än 1 mil idag. Helt suveränt för en 4-åring tycker jag. De är riktigt bra på att underhålla barn vid hütterna och idag fanns det getter som barnen fick mata. Lillebror fick leka med bilar och Pyret gungade. Som vanligt blev det bad när vi kom hem som följdes av bastubad. Nu har vi varit nere i byn och ätit middag och barnen är fortfarande vakna trots att det har varit en händelserik dag. Jag tror nog att de somnar utan omsvep idag när de lägger ner sina huvuden på kuddarna.

 

En lustig liten svamp vi hittade i skogen

 

En död skogsmus som Pyret hittade

 

Pyret som gungar på 1825 meters höjd

 

Kaiserschmarren

 

Följ färgerna mot nästa hütte

 

En närgången kossa

Efter en natt på akuten med Lillebror i fredags kom vi äntligen iväg i går morse till Österrike. Idag har vi i strålande solsken (25 grader i skuggan) tagit oss upp till två hütter. Lillebror gick över 2 km i uppförsbacke och Pyret har varit lika duktig. Inte illa för att ha varit 2 och 4 år. På vägen hem somnade Lillebror i bärselen men Pyret gick för egen maskin. Det är verkligen hutlöst billigt att äta på hütterna. Vi åt lunch, drack öl och åt gigantiska glassdesserter för 10 euro per person. När vi kom hem tog vi ett bad i utomhuspoolen där det var 26 grader. Inte illa. Nu är det dags för bastu och lite öl innan vi ska gå ner till restaurangen för lite mat.

 

Idag hämtade svärmor barnen på dagis och jag och maken begav oss till Bromma för att titta på kakel och inredning till badrummet. Det är ruskigt svårt att få allt som vi vill men nu har vi i alla fall lite idéer till dess arkitekten kommer hit i morgon. Nu gäller det bara att plöja igenom alla broschyrer som vi plockat på oss.

 

 

Vi fastnade båda för ett dubbelhandfat från Vedum som heter Flow. Det finns massor av förvaring under handfaten och även bakom spegeln. Tyvärr får vi inte in tvättmaskinen under och vi är lite i valet och kvalet om hur vi ska göra.

 

 

Jag har också varit hos doktorn idag. Jag borde snart köpa klippkort på Sophiahemmet med tanke på att jag är där några gånger i veckan. Sedan en tid tillbaka har det knäppt i min käke när jag gäspat och förra veckan satt jag och åt lunch när hela käken hoppade ur led. Det var inte nådigt vad ont det gjorde och sedan dess kan jag inte gapa stort eller tugga. Dessutom har jag ständigt ont. Idag orkade jag inte längre utan gick till läkaren. Min käke har tydligen hoppat ur led för att sedan komma tillbaka igen. Resultatet av det är att jag har fått diskbråck i käken. Det låter helt snurrigt men är tydligen sant. Nu ska jag äta medicin för att få ner inflammationen och sedan ska jag gå till en käkspecialist.

 

Ni får ursäkta att det blivit ont om inlägg och dessutom aningen tråkiga sådana här på bloggen. Idag har båda barnen varit på dagis för första gången på två veckor. Tyvärr har jag åkt på en ordentlig förkylning med värkande bihålor och ett huvud som verkar vara fyllt med bomull. Dessutom är näsan alldeles röd av alla de näsdukar som har hittat sin väg dit. Jag släpade mig till jobbet idag trots att jag egentligen borde stannat hemma men det är så mycket att göra på jobbet att jag inte kan vara hemma med gott samvete. Nu gäller det att kurera sig innan semestern börjar. Jag kan inte påstå att jag ser fram emot att flyga så som läget är idag.

 

På den suddiga bilden (inte lätt att få Lillebror att ligga still) kan ni se hans höstblåsor på hälen. Den stora är verkligen stor och när det är jobbigt att gå på den sätter han bara ner tårna i marken. Stackars min lilla pluttis.

 

Under bokrean tidigare i år köpte jag en bok om att göra eget godis och igår när vi var på Järnia för att köpa en kofot insåg jag att de har en hel del roliga saker för bakning. Det fanns bl.a. färg och utstickare till sockerpasta men själva sockerpastan lös med sin frånvaro. De hade även små söta silikonformar som jag tänkte att vi ska göra eget gelégodis i.

Regnet vräker fortfarande ner. Nu har det hållit på i ett dygn och det verkar inte som om det kommer att sluta.

 

Jag är inte någon fantast då det gäller höst och vinter men en fördel är att vi är mer inomhus och hinner fixa i lägenehten. På morgonen packade vi ihop kläder, leksaker, en spjälsäng med alla tillbehör samt en barnstol och åkte iväg till en dam här ute på ön. Sakerna ska iväg till Lettland för att delas ut till behövande. Vi brukar skicka med saker varje år och det är ett bra sätt att rensa här hemma och städa ur barnens garderober.

 

 

När hungern började härja i våra magar åkte vi till Mariannes Saluhall för att äta någonting gott. Det blev pannkakor med gigantiska portioner grädde till barnen och maken och jag åt varsin räkmacka på osötat danskt rågbröd med 200 gram räkor. Mums!

 

 

 

Väl hemma fixade maken vardagsrumslampan så att den sitter över soffbordet och inte mitt i rummet som tidgare. Jag har nämligen slagit huvudet i den ett antal gånger och följden har blivit att den då slutar att fungera.