Här händer det inte mycket då jag inte har tid till någonting annat just nu än att jobba och sedan åka hem och ta hand om barnen. Det gäller att ändå försöka njuta av vädret då jag inte alls tycker att det är så illa som jag trodde att det skulle bli. Till helgen väntas det dock regn men det är ganska välbehövligt.

 

Jag har nu kommit en bit in i boken TID av Alex Schulman och Sigge Eklund. De går båda ganska hårt åt sina föräldrar och sin uppväxt men det är ju faktiskt den som ofta präglar oss till den vi är när vi blir äldre. Ju längre in i boken jag kommer desto mer vill jag verkligen göra mitt yttersta för att mina barn ska minnas sin barndom som bra.

 

Det är inte klokt vad många människor går och håller saker inom sig som har hänt för flera tiotals år sedan. Det blir en väldigt tung ryggsäck att ta med vart man än går. Jag börjar också tänka på att allt jag gör registreras av mina barn och blir till minnen även om de inte själva reflekterar över det just nu. Då menar jag inte att jag ska vara en helylle och bullbakande mamma hela dagarna men att jag faktiskt ska ta ansvar som vuxen och inte lägga över det på mina barn. När jag läser boken TID blir det ganska uppenbart att just det hände författarna vilket de fortfarande brottas med .