Jag är så vansinnigt trött att jag nästan inte orkar göra någonting. Hur kan orken bara försvinna såhär? Just nu är det dessutom massor att göra vilket betyder att jag verkligen behöver kämpa på.

 

Mest av allt är det som om jag bubblar inombords av missnöje eller rent av ilska. Men vad sjutton är jag så himla arg på? Jag har faktiskt inte den blekaste aning. Den enda sak jag vet att jag är arg på är den idiot till karl som går omkring på gatorna i mitt område och slår ner kvinnor. Polisen har gått ut med en varning och ber kvinnor att inte gå ut när det är mörkt. Det är inte direkt lätt kan jag säga. När jag slutar jobbet vid 17 tiden är det kolsvart innan jag har kommit hem. På grund av vad han håller på med har jag varit tvungen att ändra hur jag lever mitt liv och det är jag vansinnigt arg på.

 

Här hemma är det nästan kaos då vi har demolerat den inbyggda garderoben från 40 talet som tidigare funnits i Lillebrors rum. Nu måste vi riva ut det gamla golvet, spackla väggarna där garderoben stått, lägga nytt golv och måla tak och väggar. Hur sjutton ska det gå till när orken är som bortblåst? Alla hans saker står dessutom i vardagsrummet. Jippi, eller kanske inte.

 

Till råga på allt ska Lillebror opereras nästa vecka och jag tror nog att det oroar mig mer än vad jag vill erkänna. Nej nu ska jag faktiskt gå och lägga mig för att försöka få mer än 6 timmars sömn per natt vilket jag har gått runt på de senaste veckorna. Dags att jag tar mig i kragen och rycker upp mig. Hoppas att jag är på bättre humör nästa gång vi ses.