Igår gjorde vi utflykten som vi tänkt göra långt innan barnen föddes. Då det är sista gången vi är här i finska skärgården var det nu eller aldrig som gällde. Vi packade ihop oss tidigt för att bege oss till den jättefina kuststaden Hangö.

 

Där hoppade vi sedan på en båt för att åka 1 1/2 timme ut på havet och målet för dagen var Bengtskär. På ditvägen blev vi bjudna på laxsoppa och jag insåg att barnen skulle säga blä vilket de givetvis gjorde. När de sedan smakade tyckte båda att det var jättegott. Lillebror åt upp spadet och laxen medan Pyret åt potatisen och laxen.

 

Väl framme vid fyren som stod klar 1906 blev vi guidade på svenska och sedan gick vi upp för de 252 trappstegen för att slutligen klättrade på stegar för att nå toppen av fyrtornet 52 meter över havet. Väl nere igen gick vi till caféet för att fika och sedan skuttade vi runt på klipporna i solskenet. Tyvärr är Pyret som en bergsget och är snabb som sjutton utan att för den delen ha träningen som en bergsget har. Därför blev jag inte heller speciellt förvånad över att det var just mitt barn som fick bada med kläderna på idag. Hon räddades av en anställd på båten vi åkte med men som rutinerade föräldrar (till en dotter som är en korsning mellan en bergsget och Lotta på bråkmakargatan) hade vi givetvis med oss extrakläder till henne. Det var inte riktigt så dramatiskt som det låter men vi kan ju alltid hoppas på att hon har lärt sig någonting från dagens bad.

 

När vi på vägen hem frågade barnen vad som varit roligast under dagen svarade Lillebror att gå upp i tornet var bäst men Pyret tyckte det bästa var att hon fick bada (med kläderna på).