Foto: Privat

Idag är det sju år sedan jag och maken gifte oss i en liten by i Österrike. Det är inte klokt att tider går så fort. Visst, jag kan inte säga att det känns som igår men det att det var så länge sedan kan jag inte riktigt förstå. Ibland är det lätt att titta på gamla foton och tycka att man inte såg klok ut i kläderna eller håret eller att någonting annat verkligen känns omodernt. Jag måste säga att trots att det gått sju år skulle jag inte vilja ändra vårt bröllop på något sätt. Inte håret, inte klänningen, inte mannen, inte stället som vi valde för vigseln eller någonting annat. Jag skulle göra om allt på samma sätt igen. Det härliga var att våra vänner och familjen var nere med oss i alperna i flera dagar och alla gäster hade tid att lära känna varandra. På dagarna pratade alla ihop sig om vad de ville göra och det blev olika konstilationer varje dag. Några åkte till Italien, vandrade i bergen eller hittade på något annat roligt. Det var helt klart ett minne för livet för alla inblandade. I september har vi planer på att åka tillbaka (vi har varit tillbaka några gånger under dessa sju år) och tar då med oss mina föräldrar och min svärmor.

Jag som är katastrofdålig på att komma ihåg bemärkelsedagar grattade faktiskt maken på bröllopsdagen i morse. Dagen till ära hade jag även köpt en liten present. Maken tyckte att det var lite pinsamt att han inte köpt någonting till mig men det brukar vi aldrig göra på bröllopsdagar. Däremot har jag missat flera andra vikiga dagar och då var det inte mer än rätt att det var min tur att ge en present. Det blev en röd och riktigt snygg klocka från Gant som kommer att passa perfekt i sommar.