Zell am See

 
 
När vi lämnade vårt älskade Matrei i lördags var det inte för att åka tillbaka till Sverige utan vi tog bilen till Zell am See. Staden ligger väldigt vackert vid en stor sjö och vi hade bokat en lägenhet via Hotel Neue Post som ligger så centralt det bara går att komma.
 
 
 
Vi började med att ta en promenad utmed vattnet och hittade en jättefin badplats men istället för att parkera oss där blev det lunch på Feinschmeck och sedan slog vi oss ner vid hotellets pool. Lillebror har lärt sig att simma under veckan i Matrei och vi har badat i poolen varje kväll.
 
 
Det är extra roligt för honom nu när vi kan skippa armpuffarna och han skulle nog helst vilja bada hela dagarna. Efter några timmar vid poolkanten tog vi några steg ner till en av huvudgatorna för att äta middag.
 
 
 
Jag hittade en ny favoirtgodis från Haribo som heter Beerentraum men tyvärr verkar den inte finnas hemma. Synd då dessa segisar smakar riktigt fruktigt och gott.
 
 

Hugo

 
Min favoritdryck i Österrike har alltid varit Radler. Det är öl blandat med citrondricka vilket jag tycker smakar otroligt mycket fräschare än just vanlig öl.
 
 
Nu har jag däremot hittat en ny favorit. När mamma och jag var i Australien för många år sedan fastnade vi för drycken West Coast Cooler vilket var en vindrink på flaska som smakade otroligt gott och svalkande i värmen.
 
Hugo, som jag nu har fastnad för är så nära en West Coast Cooler som jag någonsin kommit. Det är vitt vin blandat med fläder, citron och mynta. Supergod och de flesta restauranger här i Österrike gör tydligen sin egen vilket jag inte hade en aning om.

Grossvenediger Kletterpark

 
Just nu ligger jag i en hotellsäng i Munchen men jag har en hel del kvar att visa från Österrike.
 
 
 
I fredags regnade det på förmiddagen men då det var vår sista dag i Matrei in Osttirol ville vi inte stanna inne utan gjorde några ärenden nere i byn innan vi åkte till Ströden.
 
 
 
Vi visste att det skulle regna till runt två på eftermiddagen så vi tog på oss regnkläderna för att gå till Stoanalm där vi åt lunch och väntade på att det skulle sluta regna. Under tiden blev vi bjudna på musik från ägaren vilket var kul.
 
 
När vi ätit klart var det fortfarande mulet men det regnade inte längre. Vi gick då till klätterparken som ligger bredvid och ungarna blev som tokiga. Det formligen lös av lycka i deras ansikten och maken gick på de högre höjderna med Pyret (de körde till och med de svarta banorna väldigt högt upp i trädtopparna) och jag följde Lillebror som höll till på lite lägre höjder.
 
 
 
För att göra vissa banor måste man vara 8 år så när vi kommer tillbaka om två år har jag lovat att han ska få köra samma bana som Pyret nu gjorde.
 
 
 
Pyret var fullständigt orädd och vissa banor var fruktansvärt höga och vissa transporter gick väldigt fort.
 
 
 
 

En ordentlig vandring till Karlsbader Hütte

 
Det skulle bli dåligt väder i vår dal igår och därför åkte vi till Lienz som är ungefär 25 minuter bort med bil. Där skulle vädret bli betydligt bättre.
 
 
 
Vi hade hittat information om Karlsbader Hütte som ligger på 2260 meters höjd. Det vi inte visste var hur tufft det skulle bli att gå hela vägen upp. På 5 km hade vi 600 meters stigning vilket gjorde att vi gick rakt upp på stigar inne i skogen och på berget.
 
 
Ser ni hütten en bit upp på höger sida?
 
 
Jag är så imponerad av att barnen orkade hela vägen upp. På vissa ställen fanns det trappsteg byggda av trästammar och jord men Lillebror hade svårt att ta de stora trappstegen med sina korta ben. Totalt tog det 2 timmar och 45 minuter för oss att ta oss upp och det blev några snabba stop för att få i oss lite vätska och några godisbitar.
 
 
 
De sista 100 höjdmeterna orkade Lillebror inte längre och maken fick bära honom på sina axlar.
 
 
Det finns inte en chans att kunna visa med bilder vilka vackra vyer det är både på vägen upp och ner och även utsikten från stugan. Det var helt klart en av de vackraste vandringar som jag och maken gjort här nere.
 
 
 
 
Bredvid stugan ligger en sjö som är alldeles turkos. Jag blev otroligt badsugen men sedan kände jag på vattnet och insåg att det bara var några grader varmt. Inget bad med andra ord.
 
 
 
 
På vägen ner gick vi en grusad bilväg vilket gick lite fortare (två timmar) men det var inte lika fint. Däremot träffade vi på många får på vägen vilket uppskattades av barnen.
 
 
 
 
 

Dagens vandring

 
Vid tiotiden idag slutade det äntligen att regna. Vi ville inte sitta inne en dag till och bestämde oss för att gå till en hutte som det tar max en timme att gå till (ifall det skulle börja regna igen). 
 
 
 
Vi tog bilen till en av dalarna i närheten och gick upp till Bergeralm som liggen på 1640 meters höjd. När vi började var det bara sex grader och det behövdes både fleece, jacka, vantar och mössa. Under natten hade det snöat på topparna och himlen var lika vit som snön.
 
 
 
Under vissa bitar av turen gick vi precis under bergsväggen och det rann vatten från berget ner på oss vilket gjorde att barnens gymnastikskor blev ordentligt blöta.
 
 
 
 
Det löste sig när vi kom fram då värden tände öppna spisen och vi ställde skorna framför så att det blev riktigt varma och gosiga till dess vi gick tillbaka.
 
 
När vi var tillbaka till bilen igen tog vi en avstickare till en hängbro. Jag som är ordentligt höjdrädd fick verkligen utmana mig själv då jag gick fram och tillbaka utan att få panik. Jag vägrade att titta ner men Pyret som inte har så många hämningar lade sig på mage mitt på bron och tittade ner på avgrunden och floden som forsade långt där nere.
 
 
Fy så läskigt det var när bron gungade när vi gick över. Nåja, vad gör man inte för sina barns skull.

När det regnar

 
Vädret kan verkligen växla här nere och häromdagen var det 32 grader i skuggan och igår regnade det och var 14 grader.
 
 
Bara under natten kom det 23 mm regn och vi passade på att ta en ordentlig sovmorgon och badade i poolen både på förmiddagen och på kvällen. På eftermiddagen var det uppehåll en liten stund och då tog vi bilen ner till byn för att göra några ärenden och vi gick även på café.
 
 
Barnen hittade även spelrummet för tv-spel på hotellet och nu kör de någon typ av LEGO Marvel spel som tydligen är hur bra som helst.
 

Att gosa med djur

 
Vilken värmebölja vi hade igår. Det var 32 grader i skuggan och därför valde vi att inte göra någon längre vandring utan tog linbanan upp till Moosalm som barnen har längtat tillbaka till sedan vi var där förra året.
 
 
 
Där uppe finns nämligen ett litet zoo där de flesta djur går omkring bland besökarna. Det är kaniner, marsvin, får, getter, tuppar, höns, påfåglar och hästar.
 
 
Det går att köpa morötter som gillas av både getter, marsvin och kaniner. Getterna blir som tokiga och gör allt i sin makt för att få fler morötter än sina kompisar. Vissa ställde sig upp på bakbenen och höll på att fälla Pyret när hon matade dem. Lillebror behöll de flesta av sina morötter själv och åt upp dem.
 
 
Marsvinen och kaninerna finns i en liten inhägnad och där finns ett antal stolar där barnen får slå sig ner och sedan hjälper en kvinna till att ge dem ett marsvin eller en kanin som de får ha i knät och som de får mata.
 
 
 
Detta är Pyrets höjdpunkt och hon satt där i tre olika omgångar och gosade med djuren. Lillebror tog mod till sig och hade en kanin i knät.
 
 
 
Innan lunch gick vi upp till reservoaren en bit upp på berget där barnen tittade på de många salamandrar som håller till där.
 
 
 
Efter lunch besökte vi lekplatsen, tittade på klätterparken och gosade med djuren igen. Min favorit var den lilla killingen som bara var någon dag gammal.
 
 
 

Stabanthütte 1800 m.ö.h

 
 
När jag vaknade i går morse tittade jag ut och såg en klarblå himmel över bergen. Jag tassade ner i köket och gjorde frukost till familjen när de fortfarande låg och sov.
 
 
 
När vi alla var klara med morgonbestyren körde vi iväg till Prägraten där vi parkerade och började gå upp till Stabanthütte vilket är en timmes rask promenad.
 
 
 
 
 
Pyret som älskar djur hittade mängder med gräshoppor som spelade för oss i varenda buskage.
 
 
 
 
Väl på plats satte vi oss i solen och åt lunch. För maken blev det kallskuret, för mig kaiserschmarrn, Lillebror tog gulaschsoppa och Pyret pastasoppa med korv.
 
 
 
 
Sedan passade barnen på att mata kaninerna och leka i den lilla lekparken en stund innan vi begav oss hemåt igen.
 
 
 
 
 
 
 
 

Vilket härligt sommarväder

 
 
Det är inte helt fel att komma från ett 30-gradigt Österrike till ett somrigt Stockholm. Vi landade igår eftermiddag och Lillebror somnade på väg hem i bilen och vaknade inte förrän i morse vid fem tiden. Det tar på krafterna att resa. Lite coolt att under samma dag äta frukost i Österrike, lunch i Tyskland och middag i Sverige.
 
 
Sista dagen innan hemresan tog vi linbanan upp på berget och gick sedan utmed berget fram till Kals Matreier Törl Haus på 2207 meters höjd. Härifrån går det att se över 60 bergstoppar som är över 3000 meter höga. Det går även att se Österrikes högsta berg Grossglockner som är 3798 meter högt. Tyvärr var det väldigt molnigt när vi kom upp och därför var utsikten inte så vacker som den brukar vara.
 
 
Nu är vi i alla fall hemma igen och dagen har bjudit på fotbollsträning för Lillebror och utomhusbad för båda barnen då farmor kom förbi med kusinen och de alla åkte och badade. Sedan blev det middag med makens systers familj som alltid är lika trevligt. Tyvärr ses vi inte så ofta då de bor i USA.
 
Helgen bjuder på träning för Pyret och två kalas. Det ena är för Lillebror som fyller år nästa vecka. Han har bjudit in killkompisarna till Leos lekland i Arninge och jag anar att det kommer att bli fullt ös. Jissus vad slut jag kommer att vara efter de två timmarna.

10-årig bröllopsdag

 
 
Igår för tio år sedan gifte sig jag och maken här i Österrike. Därför är det extra kul att fira den dagen här nere med mina föräldrar och svärmor. Svägerskan med familj från USA skulle också vara här men då Norwegian som vanligt har svårt att passa tider vid atlantflygningar missade de tyvärr sitt anslutande plan till München och då varken Norwegian eller Lufthansa vill betala extra biljetter kom de tyvärr inte hit. Riktigt trist men snart får vi träffas i Stockholm i alla fall.
 
 
 
Igår fick maken och jag barnvakt och tog en tur på egen hand till Lasnitzenhütte som ligger på 1900 meters höjd. Det var en riktigt brant stigning och när vi närmade oss stugan gick vägen igenom ett berg av snö som var över fyra meter högt. Vi råkade också på en vägomläggning. Lite udda att träffa på det mitt ute i skogen. Det blev   riktigt kallt uppe vid stugan men vi tog på oss extra kläder och satt ute och njöt av utsikten. Lite mat och dricka fick vi i oss innan vi några timmar senare gick ner igen.
 
 
 
 
 
Imorgon bär det av hem igen och en lång resdag väntar. Uppstigning 05.30 är vad som gäller.
 
 
 
 
 

Favoriten Wodenalm

 
Vädret är det samma för fjärde dagen i rad. Det betyder strax över 30 grader men skillnaden idag är att det har blåst en del vilket har varit riktigt skönt. Idag gick vi till favoriten Wodenalm som är den längsta och brantaste turen hittills.
 
 
 
 
Lillebror, maken och svärmor följde med en bit fram till en fotbollsplan som ligger på 1300 meters höjd. Där stannade de och spelade fotboll för att sedan vända tillbaka. Jag, Pyret, mamma och pappa fortsatte upp på berget och som vanligt skuttade Pyret fram som en liten bergsget.
 
 
 
 
Väl uppe vid hütten åt vi smaskig mat och drack svalkande drycker. Pyret plockade blommor som hon gav bort till de som äger stugan och sedan lekte hon i deras pyttelilla lekpark.
 
 
 
 
Varje lunch och middag har vi ätit på restaurang och ikväll ville vi ha en lugn hemmakväll då alla vandringar har satt sina spår och vi börjar bli lite trötta. Pappa och jag åkte ner till byn för att köpa kallskuret, ostar och annat smarrigt. Nu är vi supermätta och nu lockar sängen lite extra mycket.
 
 

Djur och lek hela dagen

 
Vi är alla lite möra i kroppen och stackars pappa har fått två blå tånaglar som med all sannolikhet kommer att trilla av någon gång i framtiden. Därför bestämde vi oss idag för att ta det riktigt lugnt och vi åkte till Lienz som är närmsta stora stad i närheten av där vi bor.
 
 
 
 
 
Väl på plats tog vi linbanan upp till Moosalm där det finns ett minizoo, lekpark, rodelbana och klätterpark. Pyret parkerade sig i en stol med ett marsvin i famnen och sedan gick vi runt och klappade på de andra djuren. Lillebror tyckte att lekparken var bäst där det fanns en vattenbana som han inte ville lämna.
 
 
 
Innan vi åt lunch på hütten Moosalm tog vi en tur upp i berget till en jättefin sjö. Vattnet var kristallklart och det fanns fullt med ödlor som simmade omkring. Efter lunchen blev det mer klappa djur och även lek i lekparken.
 
 
När vi kom hem hade vi både inomhus- och utomhuspoolen för oss själva och kunde hoppa och busa bäst vi ville. Inte illa att kunna titta ut över bergen när man ligger i poolen. Super nice!
 
 
 
 
 
 
 

En vandring till Innergschlöss

 
Oj vad många steg det har blivit idag. Termometern visade 30 grader idag igen och vi tog en lite tuffare vandring idag. Tyvärr blev det lite väl många steg för min del. När vi kommit en bra bit upp på berget insåg jag nämligen att jag glömt att stänga av ljusen på bilen. Det är inte som hemma att de tänder och släcker sig själva och då vi på vägen till parkeringen kört igenom ett antal mörka tunnlar var jag tvungen att tända ljusen.
 
 
 
 
Det slutade med att jag fick springa ner för berget i vandrarkängor och sedan gå upp igen samtidigt som de andra fortsatte att gå tillsammans med barnen.
 
 
 
 
 
Utsikten utmed vandringsvägarna är helt fantastiska här nere och det finns djur överallt för barnen att leka med. Dessutom finns det alltid klätterställningar eller liknade vid hütterna för att roa barnen.
 
 
 
På vägen idag fanns en stenkyrka som är inbyggd i berget. Vi gick in en sväng och barnen tände ljus för mormor och morfars hund som tyvärr inte längre lever. Vilka otroligt duktiga barn jag har. Idag har vi gått nästan en mil och en hel del av det var uppför och barnen har verkligen kämpat på utan att gnälla. Då vi alla är lite möra i kroppen nu på kvällen får vi se om vi tar det lugnt i morgon eller vad vi hittar på.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Älskade Österrike

 
 
Igår gjorde vi vår första vandring för den här omgången. Turen gick till två hütter som ligger bredvid varandra nämligen Islitzeralm och Pebellalm. Vi tänkte att vi skulle börja med en enkel vandring för att se hur mycket Lillebror klarar av och dessutom finns det en mängd saker för barnen att göra vi dessa hütter.
 
 
 
 
Vädret här nere är underbart och igår var det 30 grader. Det var skönt att det hela tiden var ett lätt bris och när vi stod vid det stora vattenfallet föll små droppar på oss och svalkade skönt. Vandringen gick bra och på vägen tillbaka tog maken och jag en annan stig och träffade på snö som vi tog med oss och visade barnen. Vi är nämligen här med mina föräldrar och svärmor och det tog hand om barnen när vi tog en omväg.
 
 
 
Väl hemma igen blev det en sväng till poolen. Otroligt skönt att svalka sig lite efter en lång tur på berget.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hemma igen

Det är inte illa att äta frukost i Österrike, lunch i Tyskland och middag i Sverige. Speciellt när allt sker på en och samma dag. Igår var det fullt ös hela dagen och jag hade inte tid att sätta mig ner och skriva om vad vi gjorde. Här kommer istället en liten resumé.
 
Den lilla byn i dalen där vi åt lunch
 
Solen strålande från en klarblå himmel när vi slog upp ögonen i går morse och snön på bergstopparna lyste så vita att det nästan gjorde ont i ögonen. Vi packade ihop oss och styrde kosan mot en dalgång som är fantastisk vacker att vandra i. När vi väl kom fram och hade ätit lunch bestämde maken och jag att vi skulle göra en lite mer avancerad vandring än vad vi tidigare gjort den här veckan (det har varit ganska barnanpassat). Mina föräldrar och svärmor tog hand om barnen och maken och jag vandrade till dess dalen tog slut. Sedan tog vi oss rakt upp för berget och gjorde 500 höjdmeter på 1 timme. Vi gick genom både is och decimemetdjup snö. Med tanke på att det stupar rätt ner under större delen av vandringen pumpade adrenalinet lite extra och det gällde att veta var vi satte fötterna. Det var tufft att ta sig upp men när vi väl var där var det helt fantastiskt.
 
I mitten ser ni galciären
 
Vi var helt ensamma på en platå strax innan toppen där solen gassade och snön var kritvit. Det häftiga var att det var helt tyst och utsikten var helt underbar. Bara en bit ifrån kunde vi se glaciären som sakta rinner fram och vi kunde även se "guds öga". Det heter så för att det ser ut som ett gigantiskt öga som tittar upp mot himlen. Om vi hade haft mer tid hade jag gärna rullat ut ett liggunderlag och bara legat där och njutit. Det känns faktiskt aningen vemodigt att vara tillbaka igen men Österrike finns ju kvar och jag vet att vi kommer tillbaka.
 
Maken beundrar utsikten vid ett vattenfall på väg upp
 
En liten paus uppe på berget
 
Var tar vägen vägen?
 
En fin sjö uppe på berget
 
Guds öga

Ena foten i Italien

När vi vaknade i morse var det fullt med snö på bergstopparna. Det regnade lätt och var runt 9 grader varmt. Det tog några timmar innan vi kom igång (Lillebror sov till 9.15 då jag väckte honom) och sedan bestämde vi oss för att åka iväg till Stallersattel. Väl där var det 5 grader och snö och is på marken. Barnen stod med ena foten i Österrike och den andra i Italien och efter det blev det snöbollskrig. Det var tur att vi packat vinterkläderna med tanke på väderleken.
 
Uppe vid gränsen finns en hütte där vi åt lunch och sedan ville Pyret känna på vattentemperaturen i sjön som låg vid restaurangen. Lillebror skulle göra detsamma och gick helt enkelt ut i sjön med skor och kläder på. Jag kan lätt säga att det var iskallt och han satte verkligen sina nya Gore-Tex skor på prov. Det lustiga var att strumporna inte ens blev blöta.
 
 
 
 
 
 
 

Djurpark och regn

Idag skulle det komma runt 25 mm regn och det var lite svårt att bestämma vad vi skulle göra. Sitta inne hela dagen var inte ett alternativ. Det var mulet på morgonen men inget regn och vi begav oss till närmsta stad där det finns en djurpark mitt uppe i bergen.
 
Det var toppen för barnen och vi strövade fritt bland en hel del av djuren. Höjdpunkten för barnen var att få klappa marsvinen och kaninerna. Vi råkade ut för en liten regnskur men djurparken stod för paraplyer och regnet gick snabbt över. Vi gick även upp i ett utsiktstorn och därifrån såg vi stenbockarna som hoppade omkring på berget.
 
På vägen hem stannade vi i stan och då hade det börjat ösregna. Vi kurade ihop oss under gigantiska prasoll och smaskade i oss de obligatoriska gigantiska glassarna.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tredje dagen med vandring

Idag har barnen varit aningens trötta men det är inte konstigt med tanke på hur långt vi gick igår. På förmiddagen tog vi linbanan upp till 2197 meters höjd. Därefter gick vi utmed bergskammen och vi höll hårt i barnen då det stupade rakt ner på sidan av vägen där vi gick. Lunch blev det på en ny hütte och Lillebror smaskade loss på ett antal inhemska delikatesser. Vädret har varit bra idag igen men det är betydligt kallare på högre höjder. I morgon ska det tydligen regna hela dagen och vi får se vad vi hittar på. Någon vandring kommer det nog inte att bli. På vägen hem från linbanestationen tog vi vägen förbi slaktaren i byn och köpte rökta korvar och rökt skinka.
 
Toppstationen dit linbanan går
Utsikt över Österrikes högsta berg Grossglockner
Apfelstrudel
Linbanan som vi åkte med

Ny dag ny hütte

Idag var det lite molnigare när vi vaknade men ganska snart sprack det upp och solen visade sig precis som igår. Hütten som vi gick till idag låg på 1825 meters höjd och på vägen dit fick vi se både hästar och kossor. Jag är riktigt imponerad av vad Pyret har klarat av idag. Det tog nämligen 2 timmar att gå till hütten och det var 5 km dit med 411 meters stigning. Sedan var det 5 km ner igen. Totalt gick hon lite mer än 1 mil idag. Helt suveränt för en 4-åring tycker jag. De är riktigt bra på att underhålla barn vid hütterna och idag fanns det getter som barnen fick mata. Lillebror fick leka med bilar och Pyret gungade. Som vanligt blev det bad när vi kom hem som följdes av bastubad. Nu har vi varit nere i byn och ätit middag och barnen är fortfarande vakna trots att det har varit en händelserik dag. Jag tror nog att de somnar utan omsvep idag när de lägger ner sina huvuden på kuddarna.
 
En lustig liten svamp vi hittade i skogen
 
En död skogsmus som Pyret hittade
 
Pyret som gungar på 1825 meters höjd
 
Kaiserschmarren
 
Följ färgerna mot nästa hütte
 
En närgången kossa

Våren kommer 20-25 mars

Ja, i alla fall om man får tro dagens Metro. Det är beräknat på SMHI:s genomsnittsliga datum för våren i stockholmstrakten. Jag vet att jag inte ska tro på allt som jag läser men jag kan i alla fall få hoppas. Jag är så innerligt trött på vintern. I måndags var min första dag på jobbet efter mammaledigheten och jag höll verkligen på att frysa rumpan av mig när jag gick till jobbet tidigt på morgonen. Nä, därför säger jag fram med våren nu!!!!! Under tiden får jag tänka tillbaka till vårt älskade Österrike och några av alla de underbara vandringar som vi har gjort där. Se upp där nere, snart kommer vi igen.


Vandring i Österrike

Vandring i Österrike

Vandring i Österrike

Vandring i Österrike

Vandring i Österrike

Foton: Privata

Tidigare inlägg
RSS 2.0