Då vi firar jul hemma i år betyder det att vi kan ha en egen julgran. Supersmysigt måste jag säga men det enda problemet är när julgranen ska ut. Vi bor tre våningar upp utan hiss vilket gör att vi kommer att ha barr i hela trappuppgången om vi ska försöka ta ut den.

 

Mamma tyckter att vi ska ta fram en sekatör och ta bort grenarna men kommunen hämtar granarna här i närheten efter jul för att använda dem till energi och då brukar de vilja ha hela granar och inte behöva arbeta med påsar innehållandes granrester.

 

När vi precis hade flyttat in för ett antal år sedan öppnade vi dubbeldörrarna ut på balkongen och bestämde oss för att helt enkelt slänga ut den från balkongen och sedan hämta den nedanför och bära bort den. Visst, det gick super förutom att det blev en hel del barr på balkongen men det värsta var att grannen under hade hängt ut tvätt på balkongen (varför gör man det i januari?) och den var helt grön av barr. Det var bara att traska ner och be om ursäkt.

 

I år har jag varit lite proaktiv och beställt en Barry (denna inköpt från SmartaSaker). Det är en påse som öppnas upp och läggs under granen fot. Sedan dras påsen upp och täcker hela granen. Bara att bära bort den till återvinningen och ta med påsen hem. Den kan ju användas igen nästa gång det är dags för en julgran eller så åker den ner i plaståtervinningen.

 

Ja, egentligen är det inte en kalender men varje dag fram till 11 december har de en produkt som de har satt ner priset på rejält.

 

Tidigare år har jag gjort riktiga klipp under dessa dagar och våra Caravaggio vägglampor som vi har som sänglampor köpte vi med dessa rabatter. I år är lamporna med igen (vita och svarta) och priset den 3 december är 1 695 kr istället för 2 450 kr vilket är super.

 

Det finns många varor till riktigt bra priser. Missa inte.

Under några dagar nu har jag farit runt på olika sjukhus och träffat olika läkare men inte blir det bättre för det. Började med min egen husläkare där jag fick Alvedon, Naproxen (mot inflammation) och Paraflex mot muskelkramp.

 

Med tanke på att jag har så mycket smärta i benet att jag inte kan gå eller sova räcker det inte med Alvedon. Tyvärr är det alltid samma visa att läkaren säger att vi börjar med det här. Det blev en natt utan sömn där bästa sättet att kunna ta ner smärtan något var att ligga på rygg med benen uppdragna mot bröstkorgen och hålla om skenbenet. Så låg jag även i badkaret under flera timmar den natten.

 

Morgonen efter ringde jag läkaren i ren panik och sa att det går inte längre. Då fick jag Gabapentin som ska dämpa nervsmärtan. Och det är ju faktiskt det som är problemet, den vansinniga smärtan i vänster ben. Utöver det har jag ingen känsel i min vänstra fot eller i urinblåsan. Det är verkligen konstigt att inte känna av när jag behöver kissa.

 

Senare på dagen skjutsade svärmor mig till sjukgymnasten men de insåg att de inte kan göra någonting för mig när jag har så här ont. De var helt fantstiska och började ringa till olika ryggspecialister för att försöka få en akuttid för mig. Tyvärr var det full överallt och de bestämde sig för att ringa efter en ambulans då jag har sådana väldiga smärtor.

 

Under tiden var det alltid någon inne hos mig och höll koll samtidigt som de gav mig lite mat då och då för att hålla mig igång. När ingen ambulans kommit efter 4 timmar gick min sjukgymnasst ner till läkarmottagningen som ligger i samma hus och det kom upp en läkare och en sköterska som gav mig morfin intravenöst. Maken fick komma med bilen och personalen flyttade över mig till en rullstol och sedan över i bilen.

 

Väl framme vid akuten på Karolinska Sjukhuset fick vi åka in via ambulansingången och jag lyftes över på en brits. Efter att ha legat i 8 timmar på akuten började jag få väldiga smärtor igen. Jag frågade om jag kunde få någon smärtlindring men det kunde bara läkaren ge tyvärr.

 

När läkaren äntligen kom undersökte han mig inte ens utan sa bara att jag skulle åka hem. Jag trodde nästan att det var ett skämt men han sa att han förstod att jag hade ont men att han inte brydde sig. Det var verkligen som att få ett slag i ansiktet. Jag sa att jag behövde någon form av smärtlindring och då sa han att det tänker han inte ge mig. Jag förstår verkligen att det var många patienter som behövde hjälp men det skulle inte ta mycket extratid för honom att ge mig någonting.

 

När jag frågade hur jag skulle ta mig ut till bilen eftersom jag inte kan gå frågade han mig lite spydigt hur jag kom hit. Via ambulansintaget svarade jag och då sa han att jag fick fixa det på egen hand. Jag frågade om jag ska krypa ut på alla fyra och då sa ha att om det är det som behövs så får du göra det. Helt sjukt vilken otrevlig kille.

 

Efter att nu inte ha sovit en blund under två nätter och två dagar ringde jag läkaren igen på morgonen och fick nu ut ganska kraftiga smärtstillande tabletter (OxyConting och OxyNorm). Smärtan är inte så mycket bättre men när jag tar tabletterna blir jag dåsig och kan i alla fall sova en stund.

 

Fortsättning följer helt enkelt men jag kan inte säga att jag är speciellt imponerad av läkarna i den här stan. Som det är nu äter jag 28 tabletter om dagen och vi får hoppas på att det hjälper.

 

 

Precis bredvid fysioterapeften ligger Gateau och för att jag ska få i mig mat köpte jag med mig en macka till lunch och passade även på att muntra upp mig med en smörbulle. Jag kan inte stå upp så länge att jag hinner laga mat (får som kramp i benet) och det enda jag lyckades åstakomma här hemma idag var varm choklad med grädde.

 

Tyvärr blev inte ryggen bättre efter det att vi kom hem från Jämtland och nu har jag varit hos både läkaren och fysioterapeften. Domen blev att jag har ett fullt utvecklat disbråck som trycker på ischiasnerven. Att det kunde göra såhär ont hade jag ingen aning om.

 

Jag trodde att det skulle stråla lite ner i benet men hela mitt ben värker 24 timmar om dygnet och dessutom får mina muskler kramp med jämna mellanrum. Det kvalar helt klart in på en delad tredjeplats på mina mest smärtsamma upplevelser vilka är:

 

1. Föda barn.

2. Nefrostomi (hade en slang som satt fast i njuren och som kom ut genom ryggen).

3. Njurstensanfall och diskbråck som trycker på ischiasnerven.

 

Nu ska jag gå till fysioterapeften varje dag och av läkaren har jag fått en mängd olika mediciner som jag ska äta. Totalt blir det 15 om dagen men så länge det blir bra är det bara att köra på. Jag har även fått ett bälte som blir som en gördel. Den ska jag ha på mig dygnet runt så nu är det bara att hålla tummarna för att det snart blir bättre.

Vi fick snö redan igår men det töade bort under dagen och därför var det kul att det kom mer snö idag. Pappa och jag har varit på resande fot hela dagen då han skulle till sjukhuset och få laserbehandling i ögonen.

 

Pappa körde dit och jag hem vilket inte är några större problem här uppe då det nästan är tomt med bilar på vägarna. Däremot är avstånden ganska långa och idag har vi avverkat lite mer än 30 mil.

 

Under tiden var det full rulle här hemma då maken höll ordning på fem barn som även skulle utfordras. Det är jättekul att det finns barn som kommer upp när de har lov och åldern idag var perfekt. Fem barn från 6 till 9 år är toppen och nu när det har snöat körde de snöbollskrig på eftermiddagen.

 

Ett av barnen åker hem i morgon men de andra är kvar till på lördag så det blir några fler lekstunder under veckan.

Efter att ha varit sjuk i några dagar var Lillebror äntligen tillräckligt frisk för att gå till skolan idag. Han följde även med en kompis hem efterråt och då maken jobbade sent fick jag och Pyret en eftermiddag/kväll på egen hand.

 

Vi började med att gå till konditoriet för att köpa smask som vi sedan åt hemma och sköljde ner med lemonad.

 

Sedan hängde vi tillsammans i hennes rum och hon läste ett kapitel ur boken Gyllene Skålen Drakens dom av Peter Gotthardt som vi lånat på biblioteket. Riktigt mysigt att bara hänga tillsammans på hennes rum och jag var inte det minsta sugen på att vara förälder och börja laga middag.

 

Jag frågade på skoj om hon kunde gå ut i köket och fixa middagen men då upplyste hon mig att hon minsann inte har den blekaste aning om hur man gör och att jag måste ta mitt ansvar som förälder och se till att hon får mat.

Förra helgen handlade helt och hållet om Lidingöloppet för vår del. På lördagen stod hela familjen vid målet och utfodrade hungriga och törstiga löpare som precis tagit sig runt 3 mil ute på ön.

 

Allt lades upp snyggt och prydligt innan löparna började komma in. Först kom vinnarna och sedan byggdes det på med mer löpare till dess det formligen vällde in folk i mål.

 

Det var verkligen jätteroligt och jag stod och hällde upp Pepsi i glas som sedan delades ut. Många var överlyckliga över colan och en löpare berättade att han drömt om att få dricka den under hela den sista milen. Många glada miner där jag stod med andra ord.

 

Barnen var duktiga och hjälpte till. Lillebror öppnade bullpaket och lade fram bullar samtidigt som Pyret hjälpte till med dricka.

 

På söndagen var det dags för barnen att springa och för Pyret gick det så bra att hon inte bara fick en medalj utan också ett pris bestående av en huvtröja med lidingöloppet printat på bröstet. Lillebror gjorde också bra ifrån sig och sprang på så bra att jag faktiskt inte hängde med.

 

Då han gått ut lite väl hårt i början kom jag ikapp och vi kunde spring in tillsammans över mållinjen.

 

Det var dags att fylla på städförådet och då passade det utmärkt att Agnes Amelia hade 30% rabatt på just Maison Belle som jag tycker om att använda.

 

Jag tycker att det blir rent av sprayerna och dessutom luktar det gott. Ett litet plus också för de fina förpackningarna.

 

Jag har signat upp för att få nyhetsbrev från Agnes Amelia och då får jag ofta information om olika kampanjer vilka brukar vara kanon. Det kan gälla Maison Belle, Voluspa eller någonting annat.

Efter jobbet idag tog jag och en kompis oss till Stockholms Stadion. Det är nämligen dags för mig att börja träna igen och vi har tänkt att köra en gång i veckan tillsammans.

 

Det är helt fantastiskt att ett ställe som detta är öppet för allmänheten och det är bara att gå dit om det inte är bokat. Vi började med löpning och sedan trappträning. Någon brist på trappor är det inte här och någon gång skulle jag vilja köra alla trappor i alla sektioner ett helt varv runt..

 

Efter trapporna blev det löpning med intervaller och till sist tabata med armhävningar, plankan och situps. Passet avslutade vi med en löprunda i lugn takt och stretchövningar.

 

Det var riktigt jobbigt ett tag men nu känns det hur bra som helst.

Nu när hösten har börjat smyga sig på och barnen börjat skolan har bacillerna kommit som ett brev på posten. Pyret blev förkyld förra veckan och är fortfarande inte riktigt bra och i tisdags började jag känna att det kliade i halsen.

 

Så, på bilden ovan kan ni se min utsikt idag. Roligare än så blir det inte men det är bättre än igår då jag låg i sängen och sov sedan jag gick hem från jobbet efter lunch. Nu ligger jag i soffan med ett helt apotek på vardagsrumsbordet och sappar runt mellan olika kanaler.

 

Det känns fortfarande som om jag har taggtråd i halsen och bihålorna är igensvullna men nu har jag börjat med kortisonspray för att försöka bli bättre.

 

Helgens roligheter har jag tyvärr fått ställa in men det är bara att gilla läget. Idag skulle vi få middagsgäster från Sundsvall men det är inställt och i morgon skulle jag springa Tjejmilen med följande middag på stan men det är också inställt.

 

 

 

 

I veckan var jag ute med min kompis (vi som åkte till New York tillsammans) och vi satt utomhus på en restaurang i Gamla Stan och bara njöt av den fantastiska sommarkvällen.

 

Vi prata en del om vår resa och vi längtar båda tillbaka och börjar så smått planera för nästa resa. För min egen del är det nog inte så att jag bara längtar till New York utan jag längtar nog mer efter hur skönt det var att vara iväg.

 

Vi hade inte någon jätteplan utan bestämde på kvällen vad vi ville göra dagen efter och vi gjorde det som föll oss in. Snacka om att lämna mammalivet hemma och bara få tid för en själv vilket jag tror är väldigt viktigt att få ibland, i alla fall för min egen del.

 

Troligtvis går nästa resa till Österrike i juni nästa år och det kommer att blir super. Lite som en road trip med vandring. Dessutom håller hotellet som vi brukar bo på att bygga om poolområdet med spa och wellness. Kan tänka mig att det kommer att bli en del häng där för vår del när vi åker ner.

 

 

När mina föräldrar kom på middag igår började vi med att dricka en härligt läskande vit sangria. Perfekt också med låg alkoholhalt på fördrinken.

 

Jag tycker inte om vanlig sangria vilket inte är så konstigt då jag inte är så förtjust i rödvin. Den vita däremot blir helt klart en sommarfavorit.

 

 

1/2 citron

1 lime

1/2  apelsin

isbitar (ca 15 bitar)

0,5 liter vitt vin (av en torr sort)

0,5 liter Sprite

 

Tvätta frukterna och skiva dem tunt. Lägg dem i en tillbringare och fyll på med is. Häll på vin och Sprite och rör om. Servera.

Här uppe i Jämtland har våra grannar ett antal hundar och Pyret hänger hos dem varje dag där hon sitter och klappar och gosar med hela gänget.

 

Även Lillebror har blivit lite mer vågad när det gäller hundar så han hänger på ibland. För några dagar sedan träffade vi det här blöta gänget när de varit nere vid sjön och badat.

 

Vilket härligt väder vi har haft idag. Killarna har gått lös på en stor grushög vi har här på gården som ska tas bort och jag har räddat smultron som växer i högen och som jag sedan planterat i blomlådor.

 

Igår var jag, pappa och tjejerna ute i båten för att lägga nät och när vi tog upp dem idag blev det totalt 20 fiskar (abborre, harr och sik). Tjejerna hängde med min pappa hem för att se när han rensade dem.

 

Barnen har hoppat studsmatta och lekt på tomten samt spelat spel inne när värmen blivit för mycket. På eftermiddagen gick vi till stranden för att bada och nu är det middag och bastu på agendan.

 

Imorgon ska vi på utflykt.

På väg hem från dagis passerar vi alltid en liten skog och där hittade barnen mängder med stora mogna blåbär. Jag trodde det var lite för tidigt för det men de är verkligen jättegoda och vi ska försöka plocka mycket i helgen så att vi kan baka en smarrig blåbärspaj.

 

Vädret igår var verkligen underbart och vädermässigt kändes det som om vi befann oss runt medelhavet. På förmiddagen våldgästade vi min syster med familj och köpte med oss en princessbakelse för att fira att min ena systerson fyllde år.

 

Barnen passade på att ta sig ett dopp och på vägen hem stannade vi på Leos lekland där barnen fick springa av sig några timmar. Det var en perfekt dag att vara där då vi som mest var fem familjer på plats samtidigt och barnen hade nästan hela stället för sig själva.

 

Sedan ville vi njuta av det fina vädret igen och bestämde träffa med en killkompis i Pyrets klass, hans mamma och en kompis för att grilla i parken. Där blev det hamburgare, korv, kyckling, rosévin en massa prat mellan oss vuxna och ytterligare spring i benen för barnen.

 

 

Underbart att äntligen få en varm midsommar med tanke på hur det har varit under de senaste åren. När vi åkte hem på natten förra året visade termometern -2 grader vilket inte var speciellt behagligt. Igår fick vi bara några enstaka regndroppar på oss och vi satt ute fram till dess klockan var nästan elva på kvällen och vi begav oss hemåt.

 

Vi var hos kompisar där vi började men en jättegod midsommarbuffé som följdes upp av fika med tårtor. Sedan blev det dans runt äppelträdet och vi vuxna hade lite problem med att komma ihåg låtarna som vi sjöng när vi var små. Det gick bra ändå och barnen var mer än nöjda. Sedan kördes det fyrhjuling, studsades i studsmattan och spelades fotboll till dess det var dags för middag.

 

Inte för att någon egentligen var hungrig men det blev beer can burgers, kyckling och korv samt coleslaw och pommes. När värdinnan efter det plockade fram rulltårta med vispgrädde och choklad trodde jag på allvar att jag skulle spricka.

 

 

Äntligen har jag gjort slag i saken och köpt mig en ny kamera. Det är en Nikon D750 och jag hämtade ut den i fredags och har hunnit fotografera med den några dagar och jag är supernöjd. Rajala hade ett bra erbjudande och då ingick ett Sigma 1:4 24-105 objektiv.

 

Vilken skillnad det är att ta bilder när ljuset är dåligt jämfört med min gamla kamera. Nu är det snart dags för kameran att besöka New York och ta lite fina bilder.

 

Resväskan är packad och jag har aldrig någonsin tagit med mig så få klädesplagg som på denna resa. Nu hoppas jag på bra shopping annars får jag verkligen gå med rumpad bar.

Usch vilken helg vi ha haft hittills. Igår var vi på studentuppvaktning och när vi kommer hem på kvällen tittar maken på min handväska i bagageluckan och säger att det inte är min handväska. Jo den är min, svarar jag och då inser ha att han lagt nycklar och plånbok i någon annans handväska under kvällen.

 

När jag sedan skulle backa ut bilen ur garaget i morse (vi har en stor bil och ett väldigt litet garage där vi måste fälla in backspeglarna för att kunna komma in och ut) skrapade jag givetvis lacken på bilen och fick en buckla. Sedan var det dags för Pyrets friidrottsträning och då sträckte hon baksidan av låret så illa att hon nu har svårt att gå. Känns som om vi skulle krypa ner i sängen igen och inte ta oss upp förrän i morgon.

 

Nåja, vi hade i alla fall mycket trevligt igår då min systerson tog studenten på Åva i Täby. Vi stod i stekande hetta och väntade på att de skulle springa ut och Lillebror satt vid mina fötter för att försöka få lite skugga. Det är lite annorlunda nu än när jag tog studenten för nu ska alla åka flak och hela nöjet är tydligen att spruta ner varandra med öl. Det var väldigt lätt att se var de åkte då vägbanan just där var alldeles våt av all öl som rann av (speciellt i rondeller och backar).

 

När studenterna drog iväg på sina flak åkte vi hem till syrran där Lillebror badade i poolen och vi andra hjälpte till med maten. Ska visa i ett eget inlägg gällande vad vi fick. Fantasiskt väder och trevligt sällskap gjorde i alla fall fredagen till en riktigt bra dag.

Efter en sjukt stressig dag på jobbet var jag sen när jag skulle hämta barnen från skola och dagis. När jag väl sitter på bussen och den ska upp på Lidingöbron tar det tvärstopp. Det står en polismotorcykel och stoppar trafiken och jag ser flertalet polismotorcyklar som kommer i riktning från stan.

 

Det börjar verkligen koka i bussen då det är otroligt varmt och efter en ganska lång stund kommer kommer en bilkortege med poliser och ett antal svarta bilar där olika ministrar från Iran sitter. De ska tydligen ut till Irans ambassad på Lidingö.

 

Jag höll på att svettas ihjäl när jag väl kom fram och var nu så trött att jag inte orkade laga mat. Därför gick barnen och jag på restaurang i närheten istället. Mysigt att göra någonting annorlunda en vanlig onsdag.

 

Väl hemma ville Pyret att jag skulle testa att fläta hennes hår då de har Crazy Hair Day i skolan på fredag. Tyvärr har Pyret tunt hår och inte så långt. Då jag aldrig har gjort en inbakad fläta förut måste jag säga att det gick riktigt bra. Nu ska jag bara ut och leta genomskinliga hårsnoddar.