Nu har min andra jobbvecka efter mammaledigheten börjat men fortfarande känns det riktigt kul att jobba. Det som är trist är att jag får träffa barnen så lite. Det är knappt att jag hinner hem till middagen men med tanke på att maken nu är hemma och fixar middagen hinner vi för det mesta äta tillsammans precis när jag stiger innanför dörren. Däremot förstår jag inte de föräldrar som skaffar en barnflicka och knappt hinner hem för att säga god natt till sina små. Då lillebror går och lägger sig runt 19.00 tiden får jag bara 1 1/2 timme med honom på kvällen. Pyret är uppe lite längre och vi har bra diskussioner på kvällarna om allt från kroppen till vad som finns ute i rymnden.

Igår när vi åt middag pratade vi om att ska skaffa ett fadderbarn som bor i Afrika. Jag förklarade att det barnet då får en möjlighet att gå i skolan och att äta sig mätt om dagarna. Pyret svarade med att säga -"Då kan vi göra oss av med lillebror. Han är inge rolig i alla fall." Jaha, vad svarar man på det? Jag fick förklarade att fadderbarnet inte skulle bo hos oss vilket hon trodde och hon fick förklara varför hon ville bli av med lillebror. Hon förklarade att han stökade till i hennes rum och aldrig frågade om han fick låna någonting. Då fick jag förklara att lillebror inte kan prata och att han tycker om att vara i närheten av henne och att leka med henne. Hon har nu ritat en teckning och satt på dörren där hon säger att det står att lillebror inte får komma in i hennes rum. Det lär bli många diskussioner om detta framöver. Däremot måste jag säga att hon aldrig är elak mot lillebror och visar på alla andra sätt att hon tycker om honom. Jag tror att det mesta kommer från tvprogrammet Max och Ruby där Ruby förra veckan satte upp en lapp på sin dörr där det stod att Max inte fick komma in i hennes rum. Pyret är allt en liten copycat.



Foto: Privat