Idag har Pyret varit med på sitt första klubbmästerskap i friidrott. Det krävdes en glass i muta men efter det gick det ganska bra. Första grenen var löpning 60 meter som hon klarade av galant och det var jämt mellan Pyret och en annan tjej men Pyret var snabbare. När hon kom tillbaka efter löpningen berättade jag att det är viktigt att springa hela vägen in i mål (hon gjorde ett litet stopp precis på slutet då hon nog inte riktigt visste hur långt hon skulle springa).

 

Då började hon sura ihop fullständigt. Hon är nämligen väldigt bestämd, har ett himlans humör när hon sätter den sidan till och vill alltid vinna. Hon blev så arg på mig att jag var tvungen att gå av planen och då gick det mycket bättre. Hon var sedan med på både längd och kula och tyckte på det hela taget att KM var riktigt kul. När jag frågade om hon ska vara med nästa år blev svaret NEJ. Vi får hoppas att hon hinner ändra sig.

 

Efterråt åkte vi till golfklubben där svärmor bjöd på lunch. Tusen tack för det.

 

När vi sedan kom hem sov jag i tre timmar. Allergin gör mig så otroligt trött och tyvärr har min njursten (den på 3 mm som jag har kvar) börjat göra sig påmind. Jag funderar på om det är för att jag springer så mycket och att den därför flyttar på sig hela tiden. Jag har nämligen haft två anfall på två veckor. Om det inte blir bättre får jag riga läkaren och se till att de spränger den. Nu är det dags att pussa kudden då jag knappt kan hålla ögonen öppna.